Vinsten

Vinsten av Kooperativt Lärande

Demokratiska värdegrunder och normer

Kooperativt Lärande ger ett stort bidrag till elevens sociala och emotionella utveckling . Elever med olika bakgrund samarbetar med varandra. Genom användande av Kooperativt Lärandets olika strukturer får allas tankar lika stort inflytande och uppmärksamhet. På detta sätt arbetar eleverna samtidigt med demokratiska värdegrunder och normer.

Demokrati handlar om att styra och bli styrd, om att säga till och bli tillsagd. Genom demokratins utveckling mot ett ansvarstagande medborgarskap har vi hamnat i situationer som ställer nya krav på normer och värden. Vi behöver lära oss när vi bör agera, hur vi säger till i olika situationer och hur vi bör reagera efter en tillsägelse. Kooperativt Lärande tränar detta samtidigt som eleverna arbetar strukturerat med inlärningsuppgifterna. Kooperativt Lärande lägger grunden till socialt entreprenörskap genom medveten träning av samarbetsfärdigheter.

 

Effekter av Kooperativt Lärande

Kooperativt Lärande (KL) är primärt ett pedagogisk-didaktiskt tillvägagångssätt som, enligt litteraturen och forskning, har visat följande resultat:

  • positiv interaktion mellan elever - som de olika strukturerna i par, i team eller i helklass skapar
  • högre måluppfyllelse – elever arbetar i team och använder sina samarbetsfärdigheter för att nå skolans mål
  • ett positivt förhållningssätt och vilja till goda prestationer
  • förbättring av elevernas samarbetsförmåga vilket behövs för att kunna fungera i samhället
  • social och kognitiv utveckling
  • hög acceptans och värdering av olikheter - genom skapade situationer där ett bra samarbete belönas
  • delaktiga elever som gör sina röster hörda
  • KL gynnar lärprocessen med hjälp av språket.
  • KL främjar självkänslan.

 

Effekter uppnås genom att:

  • eleverna får många möjligheter att uttrycka sig muntligt, vilket främjar den språksvage eleven genom att det strukturerade samtalet stärker dess verbala förmåga
  • relationerna mellan eleverna förbättras
  • alla elever får fördel av varandras ansträngningar
  • KLs strukturer stödjer elevernas inlärningsprocess
  • KLs strukturer underlättar ledarskapet i klassen(klassrumsmanagement)
  • i heterogent sammansatta team speglas samhällets mångfald.

 

Forskning

Studier kring elevers lärande i grupp har varit mycket omfat­tade. Forskare har jämfört elevers lärande i klasser, där struktu­rerade kooperativa arbetssätt dominerar arbetet med resultat från klasser med traditionella arbetssätt. Med traditionella arbetssätt menas, att individuellt arbete och undervisning i helklass varvas med mer eller mindre systematiskt upplagda grupparbeten.[1]

 

I 1989 skriver Johnson& Johnson: ”An extensive literature search was conducted aimed at identifying all the available studies from published and non-published sources. Seven-hundred-fifty-four studies containedenough data to compute an effect size./…/ The research has been conducted over twelve decades by many different researchers with markedly different theoretical and practical orientations working in different settings and countries. A wide variety of research tasks, ways of structuring social interdependence, and measures of the dependent variables have been used.[2].”

Forskning visar att KL förbättrar prestationen för såväl svagpresterande, genomsnittliga som duktiga elever. Framför allt elever som tidigare presterade mindre än genomsnittet förbättrar sina resultat[3]. Också Hensvold skriver att lågpresterande elever och elever från akademiskt svaga familjer vinner mest.[4] De svagare eleverna lär sig genom att de kommer i kontakt med de lärstrategier och de studietekniker som de duktiga eleverna har. Även de framgångsrika eleverna lär sig. När de hjälper sina klasskompisar lär de sig olika lärstrategier för att kunna förklara, genom vilket kunskapen om ämnet fördjupas. De blir tvungna att se läroämnet från ett annat perspektiv och fördjupa sitt tänkande[5].

Förutom kunskapsvinsten ligger deras vinst också på det sociala området, vilket de kommer att behöva i möjliga framtida ledande positioner. Kooperativt Lärande främjar, rätt tillämpat, elevernas sammanhållning och har en positiv effekt på de vänskapliga relationerna eleverna emellan. Utifrån en metaanalys av ett stort antal studier av experimentell art med avseende på kooperativt lärande konstaterade Johnson och Johnson[6] att arbetssättet bidrar till ett mer tillåtande och stöttande lär-klimat, att kamratkretsen vidgas samt att arbetsklimatet blir mer positivt. Vidare konstaterades att de gemensamma ansträngningarna medförde att eleverna kände sig mer betydelsefulla, fick en högre självkänsla, brydde sig mer om varandra, hade lättare att acceptera sig själva och andra samt kände en större samhörighet. Studier visar att KL motverkar mobbning[7]. Lofors-Nybloms forskning visar att det är viktigare att få beröm av kamrater än av läraren[8]. Robert J. Stevens[9] skriver att eleverna presterar signifikant bättre på läsförståelse, läs-vokabulär, och förmåga att uttrycka sig verbalt under ett projekt som använde sig av Kooperativt Lärande.

Vid användning av Kooperativt Lärande kompletterar intellekt, känsla, motivation och solidaritet varandra. Detta har till följd att elever med särskilda behov möter en större acceptans i klassen då de vid teamarbete kan bidra på dessa olika fronter, och de lär sig därigenom mer. KL ger elever med diagnos inom autist spektrum tillstånd (AST) en fördel eftersom de genom strukturerna vet vad som komma skall, vems tur det är och vad som förväntas av dem.

 

[1] Hensvold (2006)

[2] Johnson& Johnson (1989)

[3] Kagan, (2009)

[4] Hensvold, (2006)

[5] Veenman, (2001)

[6] Johnson och Johnson (1999)

[7] Olweus,(1998)

[8] Lofors-Nyblom, (2009)

[9] Stevens i Gillies & Ahsman & Terwel (2008)